Varför hälsa och välmående blir viktigare i framtidens organisationer

Du har säkert hört påståendet att hälsa och välmående kommer att bli viktigare i framtidens organisationer. Men hur kommer det sig egentligen? Vilka trender är det som driver utvecklingen och hur kan arbetsgivare möta utmaningarna? 

‍

Värdet av hälsosamma arbetsmiljöer

Varför ska arbetsgivare ägna sig åt hälsa och välmående? Förutom att det finns en moralisk poäng i det, är det också lönsamt för organisationen. Hälsosamma arbetsmiljöer för nämligen med sig en rad positiva utfall, såsom lägre sjukfrånvaro, lägre personalomsättning och ökad nöjdhet bland medarbetare. När vi mår bra och får tillräckligt med återhämtning har vi också goda förutsättningar för att prestera på jobbet.

Ökat intresse för hälsa och välmående

Det finns också andra anledningar för arbetsgivare att fokusera på hälsa och välmående framöver. En sådan är att det idag finns ett större intresse för hälsa i allmänhet. Hälsa spelar numera, framförallt hos yngre generationer, en större och viktigare roll i människors liv. För många är det en del av identiteten att vara hälsosam. 

Därför kan arbetet med hälsa och välmående vara en del av en strategi för att attrahera rätt kompetens.  visar exempelvis att hälsorelaterade förmåner, såsom tillgång till gym och hälsoundersökningar, ligger i topp vad gäller mest attraktiva förmåner. 

Trender som medför risker för ohälsa

På arbetsmarknaden kan vi dessutom se ett antal trender som medför nya risker för ohälsa som arbetsgivare behöver vara observanta på. Till följd av Coronapandemin har flera av dessa accelererat sin utveckling och påverkar idag arbetsmiljön i betydligt större utsträckning än vad de gjorde för bara några år sedan.

Flexibilitet är det nya normala

Flexibiliteten är en sådan trend. Vårt arbetsliv rör sig mot mer flexibilitet utifrån flera perspektiv. Tack vare teknisk utveckling har det idag blivit möjligt för många att arbeta på en annan plats än vid ett fast skrivbord med en stationär dator. Laptops, trådlös internetuppkoppling och digitala verktyg har gjort det möjligt för fler att bestämma var de ska utföra arbetet. 

Vi kan också i allt större utsträckning bestämma när vi ska utföra arbetet. Med hjälp av samarbetsformer som inte kräver att vi är på samma plats samtidigt är det möjligt att jobba tillsammans med andra trots att vi arbetar på olika tider och olika platser. 

För vissa har det länge varit en självklarhet att kunna arbeta var och när som helst, medan det för andra har varit först under pandemin som flexibiliteten har ökat ordentligt. Förväntningarna på att arbetsgivare erbjuder stor flexibilitet även efter pandemin är stor. 

Vi upplever att flexibiliteten ger oss en större frihet och en ökad känsla av att vi bestämmer över vårt eget liv. Den gör det lättare att få ihop livspusslet och kan förenkla hanteringen av kraven från arbetslivet och privatlivet.

Baksidan med flexibiliteten är dock att gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut, särskilt om arbetet får komma in i hemmet och på fritiden. Det kan göra det svårt att koppla av och få den återhämtningen som behövs för att må bra. Mer hemarbete riskerar också att medföra känslor av ensamhet, social isolering och professionell stagnation. 

Mindre trygga anställningsförhållanden

Framväxten av gigekonomin, där fasta anställningar ersätts med tillfälliga jobb, är en konsekvens av ökade krav på flexibilitet från både arbetsgivare och arbetstagare. Som giggare erbjuds du flexibilitet i form av att kunna välja att tacka ja eller nej till uppdrag och i vissa fall utföra uppdragen på valfri plats. 

Samtidigt innebär giggandet ofta mindre trygghet eftersom du inte vet när du får nästa uppdrag. Allt fler väljer bort trygghet till förmån för en mer flexibel vardag, men oförutsägbarheten kan innebära en ökad stress och oro inför framtiden.

Det är tydligt att flexibilitetstrenden är på väg att förändra även den traditionella arbetsmarknaden. I efterspelet av den så kallade LAS-utredningen föreslår regeringen att arbetsrätten ska reformeras så att arbetsgivare får ökad flexibilitet och bättre möjlighet att anpassa kompetensen efter verksamhetens behov, samt större förutsägbarhet i uppsägningsprocessen.

Genom denna lagförändring kommer arbetsgivare att kunna göra fler undantag från turordningsreglerna och få lägre kostnader vid uppsägning. Samtidigt försöker förslaget stärka arbetstagarens trygghet, bland annat genom att tidsbegränsade anställningar övergår till tillsvidareanställningar efter bara ett år. Det kan visserligen vara en trygghet att ha en tillsvidareanställning, men förenklingen av uppsägningsprocessen innebär samtidigt att det blir lättare för arbetsgivare att säga upp personal. 

Skärmtid och stillasittande 

Många yrken har länge innehållit mycket skärmtid och stillasittande. Det vi kan se nu är dock att allt fler yrken förändras i samma riktning. Trender som automatisering, digitalisering och robotisering gör att arbetsuppgifter som handlar om att exempelvis sköta en maskin, gå till en skrivare för att kopiera ett papper eller att observera en plats, idag går att göra helt digitalt utan att röra en muskel. Det sparar tid och pengar, men kan vara förödande för vår hälsa. 

Enligt Folkhälsomyndigheten finns det nämligen samband mellan stillasittande beteenden och dödlighet, risk för hjärt- och kärlsjukdom, risk för diabetes typ 2 och risk för vissa cancerformer. Ökad skärmtid kan dessutom leda till synbesvär som ögontrötthet, sveda, gruskänsla, ljuskänslighet och huvudvärk, samt fysiska besvär som smärta i nacke, skuldror och armar.

Dagens kunskapsintensiva arbeten medför också att organisatoriska, psykiska och sociala faktorer blir mer framträdande. Eftersom psykisk ohälsa i form av stress och utmattning ökar, behöver arbetsgivare ta dessa delar av arbetsmiljön på större allvar.

Hur arbetsgivare hanterar framtidens hälsoutmaningar

För att hantera framtidens hälsoutmaningar behöver arbetsgivare arbeta med såväl rehabilitering och förebyggande åtgärder som hälsofrämjande insatser. Med tanke på att ohälsa är dyrt för arbetsgivare, och hälsa är attraktivt för framtidens talanger, är det en värd investering för arbetsgivare att jobba proaktivt med att främja hälsa.

Här är några tips till dig som arbetar med arbetsmiljöfrågor:

• Erbjud stöd i att hantera flexibiliteten och gränsdragningen mellan arbete och fritid.
• Skapa trygghet och förutsägbarhet för giggare i den mån ni kan.
• Erbjud förmåner kopplat till hälsa såsom träningsaktiviteter, möjlighet att träna på arbetstid, friskvårdsbidrag och hälsoundersökningar.
• Arbeta med att främja rörelse och pauser från datorskärmen.
• Sätt fokus på den psykosociala arbetsmiljön och arbeta systematiskt med att åtgärda och följa upp risker.

‍

/Astrid Svedérus

- - -

AlexisHR är en tjänst som samlar all personaldata på ett ställe. Automatisera onboarding till offboarding och allt däremellan. Anpassat för bolag som jobbar på kontor, distans eller både och. Boka gratis genomgång via den här länken.

‍